tisdag 25 oktober 2011

I brist på död får man äta fimpar

Jag vaknade upp i morse med en blixtrande huvudvärk. Blixtarna lyste upp hela rummet, och mina husdjur klagade över att de inte fick sova ut ordentligt. Jag vet, jag skämmer bort mina djur, men till mitt försvar vill jag bara säga att höns med frigående ägg mår bättre än fristående bönders skägg, och det finns inget vackrare än doften av hönsägg på morgonen. Nåväl, vi försökte naturligtvis utvinna elektricitet ur min blixtrande huvudvärk, utan större framgång. Däremot gjorde jag en fantastisk upptäckt! Sedan ägnade jag resten av morgonen åt att städa upp de delar av mig själv som inte längre går att använda.
När gryningsljuset blev till dagsfärsk ingefära och tiden spelat ut sin roll som rättesnöre, sprattlade jag smidigt upp ur sängen. Ingefära som rättesnöre på Färöarna har aldrig varit något för fåordiga fähundar på rättegång i snöoväder. Det är något störigare än grynig färs som hävdar sig i höstmörker. Jag stängde av min väckarklocka och somnade om.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar