Även en trind böna tittar ibland ett horn

Sebastian och jag var på en knäpp konsert igår, med Roberts farsas Pensionärsorkester. Fyra flippade fiolstämmor framfördes frenetiskt från fem flaxande farföräldrar. Det är inte utan att man blir lite imponerad. Efter det drog vi ner till vattnet och kollade in när båtarna sjunker. Janne har uppfunnit en syralösning som gör att ytspänningen i vattnet blir i det närmaste obefintlig och vattnet nästan viktlöst. Då sjunker alla båtarna en efter en om man häller syralösningen i vattnet. Galet kul och helt omöjligt att förklara. Sebastian ville bada eftersom det inte längre var fullt med båtar i vattnet. Det visade sig vara en dålig idé. Vi sjönk som stenar och nästan ingen överlevde. Ganska kul och nästan helt omöjligt att förklara. Sedan gick vi på bio. De som inte överlevde fick vänta i en hög utanför, de hade ändå inte hängt med så bra i filmen.